måndag 27 december 2010
onsdag 22 december 2010
Julpåse
fredag 10 december 2010
Digital konst och nya medier
Hemsidan monet2010.com är ett bra exempel på hur gamla och nya medier kan mötas och skapa ytterligare dimensioner till varandra. I denna interaktiva dimension är man medskapare till Monets verk; genom att klappa händerna framför datorns mikrofon får man fågeln att flyga, genom att blåsa i mikrofonen virvlar blommor upp från ängen. Ett lekfullt experiment som tillför en extra krydda och spänning till konstupplevelsen, vilket kan locka en bredare, och kanske yngre, publik, tror jag. Museerna kan dra nytta av digitaliseringens fördelar, däribland lagra mycket information på liten yta, vilket t ex möjliggör långt förgrenade timelines. Internetgallerier kan fungera bra som komplement till fysiska gallerier men jag tror inte det kan mäta sig med den direkta upplevelsen av ett konstverk i original.
Utvecklingen inom den digitala världen går snabbt, och jag upplever Christiane Pauls bok Digital Art som något förlegad (har inte läst den nyare utgåvan från 2008) På tio år har Internet gått från att ha varit ett tidsfördriv till att vara ett verktyg i det dagliga livet, inte bara genom att vi kommunicerar i hög grad via sociala medier som Facebook och Twitter utan även konsumerar produkter och får en stor del av våra nyheter, film, tv och musik via nätet. Kanske gör denna vardagliga användning av Internet att man blir lite blasé över själva tekniken som man tar för självklar. Det gör att även Rachel Greens text A History of Internet Art känns omodern. Mycket av den net.art- kultur som frodades på 90-talet verkar ha gjorts i ren fascination över att det gick att göra. Det som var nytt och fascinerande då är idag nonsens som hamnar i spam-korgen. Att som Jodi.org leka med användarnas sårbarhet kanske kan roa andra så kallade datanördar, men för mig känns det som slöseri med tid. En sida av typen ”Error 404, file not found” gör mig allt annat än upplyft. Än mer irriterad blir jag när ett av upphovsmännens ”konstverk” får mitt Internet att hänga sig. Man kan fråga sig vad syftet är. Konst?
Att Internet är billigt, snabbt och relativt enkelt gör att där hamnar mycket skräp, men samtidigt ger det möjlighet för seriösa men okända konstnärer som annars kulle ha svårt att slå sig fram på marknaden.
Många av Pauls exempel är fascinerande konstexperiment, som många gånger gränsar till naturvetenskap och andra vetenskapliga grenar som psykologi och sociologi, och som tänjer på gränserna till det omöjliga. Ett lyckat exempel är Talmud Projekt från 1999 (Digital Art s. 192) där konstnären David Small (med Tom White) tog texten från den judiska religiösa läran och placerade sidorna i transparenta lager ovanpå och vid varandra, så att läsupplevelsen, i högre grad än med en vanlig bok, liknar hur vi faktiskt beter oss och associerar när vi läser.
Även Young-Hae Changs Heavy Industries poesi får en tyngd och genomslagskraft som skulle vara svår att åstadkomma utan det multimediala presentationssättet med jazzmusik som ackompanjerar de rytmiskt projicerade fraserna.
Samtidigt kan allt det digitala i vår värld få mig att längta efter det konkreta och fysiska. Efter något man kan ta på, efter originalitet och varaktighet. En oljemålning har en substans som inte kan återskapas med ettor och nollor. Som de jordbundna, fysiska varelser vi människor är, tror jag inte vi mår bra i en alltför digitaliserad värld.
Ett annat problem jag ser med nya medier är svårigheten att lagra digital information på ett säkert sätt. En oljemålning kan ju rätt förvarad hålla i evigheter, medan digital konst eller information sårbar och lättförgänglig, eftersom den är beroende av högteknologi.
Rätt använda ger de nya medierna enorma möjligheter till interaktiva, dynamiska upplevelser. Som läget är nu tycker jag att de nog fungerar bäst som verktyg för att visa befintlig konst än som eget konstmedium. Men kanske kommer i framtiden nya inventioner som får mig att ändra uppfattning.
Text: Monica W Gideonsson
Nätkonst från net-art.org |
Utvecklingen inom den digitala världen går snabbt, och jag upplever Christiane Pauls bok Digital Art som något förlegad (har inte läst den nyare utgåvan från 2008) På tio år har Internet gått från att ha varit ett tidsfördriv till att vara ett verktyg i det dagliga livet, inte bara genom att vi kommunicerar i hög grad via sociala medier som Facebook och Twitter utan även konsumerar produkter och får en stor del av våra nyheter, film, tv och musik via nätet. Kanske gör denna vardagliga användning av Internet att man blir lite blasé över själva tekniken som man tar för självklar. Det gör att även Rachel Greens text A History of Internet Art känns omodern. Mycket av den net.art- kultur som frodades på 90-talet verkar ha gjorts i ren fascination över att det gick att göra. Det som var nytt och fascinerande då är idag nonsens som hamnar i spam-korgen. Att som Jodi.org leka med användarnas sårbarhet kanske kan roa andra så kallade datanördar, men för mig känns det som slöseri med tid. En sida av typen ”Error 404, file not found” gör mig allt annat än upplyft. Än mer irriterad blir jag när ett av upphovsmännens ”konstverk” får mitt Internet att hänga sig. Man kan fråga sig vad syftet är. Konst?
"A graveyard for digital files" (net-art.org) |
Att Internet är billigt, snabbt och relativt enkelt gör att där hamnar mycket skräp, men samtidigt ger det möjlighet för seriösa men okända konstnärer som annars kulle ha svårt att slå sig fram på marknaden.
Många av Pauls exempel är fascinerande konstexperiment, som många gånger gränsar till naturvetenskap och andra vetenskapliga grenar som psykologi och sociologi, och som tänjer på gränserna till det omöjliga. Ett lyckat exempel är Talmud Projekt från 1999 (Digital Art s. 192) där konstnären David Small (med Tom White) tog texten från den judiska religiösa läran och placerade sidorna i transparenta lager ovanpå och vid varandra, så att läsupplevelsen, i högre grad än med en vanlig bok, liknar hur vi faktiskt beter oss och associerar när vi läser.
Även Young-Hae Changs Heavy Industries poesi får en tyngd och genomslagskraft som skulle vara svår att åstadkomma utan det multimediala presentationssättet med jazzmusik som ackompanjerar de rytmiskt projicerade fraserna.
Samtidigt kan allt det digitala i vår värld få mig att längta efter det konkreta och fysiska. Efter något man kan ta på, efter originalitet och varaktighet. En oljemålning har en substans som inte kan återskapas med ettor och nollor. Som de jordbundna, fysiska varelser vi människor är, tror jag inte vi mår bra i en alltför digitaliserad värld.
Ett annat problem jag ser med nya medier är svårigheten att lagra digital information på ett säkert sätt. En oljemålning kan ju rätt förvarad hålla i evigheter, medan digital konst eller information sårbar och lättförgänglig, eftersom den är beroende av högteknologi.
Rätt använda ger de nya medierna enorma möjligheter till interaktiva, dynamiska upplevelser. Som läget är nu tycker jag att de nog fungerar bäst som verktyg för att visa befintlig konst än som eget konstmedium. Men kanske kommer i framtiden nya inventioner som får mig att ändra uppfattning.
Text: Monica W Gideonsson
tisdag 7 december 2010
tisdag 16 november 2010
Ljus botar vinterdepression - suntliv.nu
Ljus botar vinterdepression - suntliv.nu
"Längre söderut, runt medelhavet, existerar inte problemen med årstidsdepressioner. Det händer dock att medelhavsbor drabbats när de flyttat hit till Norden."
Intressant. Precis vad jag länge misstänkt. SOLLJUS är den naturliga medicinen för oss människor.
"Längre söderut, runt medelhavet, existerar inte problemen med årstidsdepressioner. Det händer dock att medelhavsbor drabbats när de flyttat hit till Norden."
Intressant. Precis vad jag länge misstänkt. SOLLJUS är den naturliga medicinen för oss människor.
torsdag 11 november 2010
Aktuellt i Lycksele - Studieförbundet Vuxenskolan
Aktuellt i Lycksele - Studieförbundet Vuxenskolan
Nu startar vi snart en ny kursomgång i glasfusing innan julen. Välkommen med anmälan, nybörjare eller du som redan gått kurs förut!
Nu startar vi snart en ny kursomgång i glasfusing innan julen. Välkommen med anmälan, nybörjare eller du som redan gått kurs förut!
torsdag 4 november 2010
Rapport från Piteå
Vi startade höstlovet med en tur till Piteå Havsbad. Vi slog till med två nätter medan vi ändå var igång, och fick tre dagars inträde på äventyrsbadet, show med 80-talstema och buffé en av kvällarna och inträde till leklandet Nimbus värld. Plus frukostbuffé så klart och boende i lägenhet. Saliga barn alltså och ganska så utvilade föräldrar, även om det tar på att bada så mycket! Skön inledning på veckan med andra ord :)
lördag 25 september 2010
söndag 5 september 2010
Ljusvägg
Så här blev det när jag lekte Ernst häromkvällen och tillverkade en ljusvägg enligt man tager vad man haver-principen. Några gamla irish coffee-glas fick bli ljushållare med hjälp av lite ståltråd som upphängning. Bakgrunden ser lite metallisk ut på bilden men är av papper som jag klistrade några guldstjärnor på. Några värmeljus i och vips blev det så här fint. En tillfällig lösning på en tråkig väggstump. Man kan ju måla en ruta direkt på väggen också. Med en bit målad spånskiva istället blir den dessutom flyttbar.
tisdag 24 augusti 2010
söndag 1 augusti 2010
Bilutställningen på Gammplatsen 2010
fredag 30 juli 2010
Utflykt till Mårdseleforsen
Idag gör vi ett besök vid Vindelälvens forsar. Meningen var att besöka hemslöjdsmässan i Vormsele men där var helstängt för säsongen, så vi drog hit istället.
måndag 26 juli 2010
Grönt te växer runt husknuten
Min morbror Bengt är en ganska finurlig prick. Häromdagen när han och moster Rakel var på besök från Västkusten så gick han helt sonika ut i naturen och plockade lite örter. Det ena var mjölkört och det andra var älggräs. Mjölkört eller rallarros är ju en välkänd växt häruppe i norr, älggräs också tydligen även om jag knappt hört talas om det tidigare. Efter morbror Bengts instruktioner torkade jag bladen från mjölkörten och gjorde sedan te av det. Det var faktiskt jättegott! Väldigt likt grönt te fast utan den beska smaken. Och det växer i mängder alldeles runt husknuten! Nu ska jag prova att koka saft på älggräsblommor. Det lär smaka som fläder.
söndag 25 juli 2010
Nästa nya grej att prova
Det här blir nästa nya grej att prova! Bronslera, fungerar som silverlera men är mycket billigare. Riktigt snyggt tror jag det kan bli. Det fina i kråksången är att man inte behöver en ugn för att bränna, det räcker med att man kör med butangasbrännaren i några minuter över alstret, så är det klart!
Blir spännande att prova, finns hos Folkare hobbykeramik som har både silverlera och tillbehör för glasfusing bland andra finfina grejer.
Taket och vindpappen på plats
Bygget fortskrider, och som sagt här går det undan. Igår var taket på plats och idag har vindpappen kommit upp. Takutsprånget sticker ut för mycket, så det ska tas bort några decimeter runtom hela bygget, just nu ser det ut som en svamp med det överdimensionerade taket. Byggarna kunde inte göra så mycket mer idag på grund av regnet.
fredag 23 juli 2010
Äntligen är ateljébygget igång
Det tog ett tag, men nu är projektet i gång. Stommen är i skrivande stund på plats så när som på takstolarna. Enligt planerna ska de vara på plats redan ikväll, det spikas för fullt här utanför fönstret. Så spännande!
Vi bestämde oss till slut för en byggsats från Byggmax på 15 kvadrat. Bara ca 7000 spänn, som hittat (närapå). Tillkommer ju förstås all panel och isolering o s v men blir nog den billigaste lösningen ändå. Vi satte den i södra hörnet av tomten, tror det blir en bra plats, både Feng Shui-mässigt och på köpet skyddar den mot insyn från vägen och grannen. Perfekt!
Här ska jag kunna skapa både silver och glasalster och annat smått och gott. Har hur mycket idéer som helst, och äntligen får jag ett ställe att ha alla grejer ifred. Känns väldigt kul det här!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)